Ultraljudsundersökningar anses i de flesta fall vara säkra om de utförs på rätt sätt. Enligt en färsk utredning används ultraljudsapparater allmänt inom skönhetsvården och där kan de högeffektiva apparaterna vara skadliga för kunden.

Avlägsnande av fett (så kallad ultraljudskavitation) kan vara farligt för kunden, säger Social- och hälsovårdsministeriet i en rapport. Ingreppet görs med hjälp av apparater som har kraftig effekt vilket kan äventyra kundens hälsa.

Den här typen av ingrepp lämpar sig till exempel inte för gravida personer.

Social- och hälsovårdsministeriet och Strålsäkerhetscentralen (Stuk) anser det befogat att även i övrigt kontrollera användningen av ultraljud bättre inom skönhetsvården.

Kavitation är en annan sak än medicinskt ultraljud

Ultraljudskavitation innebär att fettväv förstörs med ultraljud så att fettet kan försvinna från kroppen via ämnesomsättningen. Den här typen av ingrepp utförs på uppskattningsvis hundra verksamhetsställen i Finland.

Vid kavitation kan ultraljudet tränga in i kroppen till ett djup av tiotals centimeter. Skelettet, de inre organen och ett foster hos en gravid kvinna exponeras då för ultraljud. Ultraljudet kan skada blodkärl och nervsystem samt orsaka inflammation och blödning i vävnader.

Dessutom kan ämnen som ansamlats i fettlagret frigöras vid ett ingrepp. Ämnena transporteras i kroppen och kan orsaka en risk för hälsan hos den som behandlas, ett ammat barn eller ett foster.

Cancerscreening och fosterscreening är säkra

Medicinska ultraljudsundersökningar till exempel vid cancerscreening och fosterscreening är en annan sak och anses inte äventyra patientens eller fostrets hälsa.

Vid fosterscreening används apparater med en betydligt lägre effekt än vid kavitation.

Social- och hälsovårdsministeriet planerar att införa gränsvärden för exponering av ultraljud (i icke-medicinska sammanhang) i samband med totalreformen av strålskyddslagen, och då kan övervakningen effektiveras.

Motsvarande utredningar har gjorts också i andra länder, bland annat i Förenta staterna, Tyskland och Storbritannien.

Största delen av fästingpopulationen återhämtar sig från vintern först då temperaturen är hela dygnet på plussidan. Insektforskare tror på ett normalt fästingår.

Insektforskaren och miljöexperten vid NTM-centralen i Kajanaland, Reima Leinonen, tror att det här året blir ett normalt fästingår.

- Allt kan hända när det är fråga om naturen, men eftersom det varit en ganska mild vinter, så har fästingarna klarat sig relativt bra, säger Leinonen.

Den sämsta tänkbara vintern för fästingarna är snöfattig och sådan då temperaturen växlar mellan minus- och plusgrader. Snötäcket spelar huvudroll. Leinonen uppskattar att fästingarna har klarat sig bättre där det funnits rikligt med snö, men på andra ställen har de haft det svårare. Hur bra fästingarna tål kyla har antagligen ingen mätt. Men en kall vinter betyder inte automatiskt att de inte överlever.

- Alla våra kryp kan i princip förändra sina vätskemolekyler till så kallade frostskyddsvätskor. De innehåller samma typer av ämnen som bilens kylare, som hindrar vävnaden från att frysa. Men snabba förändringar från ett håll till ett annat är ändå inte bra.

Inget område helt fästingfritt

I Finland förekommer det fästingar speciellt i de södra och mellersta delarna av landet och vid kusten. Enligt Leinonen kan enstaka observationer påträffas på ett klart större område.

- Man kan inte säga att något område skulle vara helt fästingfritt.

Våta och långa höstar samt milda vintrar har bidragit till att fästingarna har ökat och spridit sig. Enligt Leinonen kan fästingarna övervintra allt längre norrut. Fästingobservationerna är vanligast i början av sommaren och på hösten.

När temperaturen på våren hela tiden är på plussidan börjar största delen av fästingarna vakna till liv. De första individerna kan påträffas redan under de varmare perioderna under tidig vår.

Yle Pohjanmaa/Hanne Leiwo

Vänsterförbundets partiordförande Li Andersson är känd för sin förmåga att argumentera. I sitt första val som partiordförande har hon fått extra mycket användning för den egenskapen. Nu gäller det nämligen att sätta stopp för regeringens planer för valfrihet i vården, menar Andersson i Svenska Yles serie Fokus på partiet.

Det gäller att passa på om man vill få en syl i vädret när Li Andersson bit för bit skjuter ner social- och hälsovårdsreformen och speciellt planerna på valfrihet i vården. Multinationella vårdbolag kommer att släppas in på den finländska marknaden, och det finns inga begränsningar för vinstintresset, varnar hon.

Men än så länge verkar det oklart när valfriheten träder i kraft fullt ut. Därför vill Andersson också tala om övergångsperioden, som kommer att kräva mycket arbete av de kommunfullmäktige som nu väljs.

- Vi är oroliga över hur omställningen går när ansvaret för social- och hälsovården flyttas från kommun till landskap. Jag tror att på lång sikt gynnas kommunerna ekonomiskt av att social- och hälsovården flyttas över till landskapen. Det uppstår ett kostnadstryck för de här tjänsterna när de stora årskullarna blir äldre och behovet av tjänsterna ökar. Frågan är vad som sker på kort sikt.

Kommunernas roll är dessutom fortsättningsvis stor när det gäller flera andra viktiga frågor, påpekar Li Andersson.

- Nog kommer kommunerna att ha ett jätteviktigt ansvar för utbildningen. De ska också i framtiden sköta näringspolitiken i kommunerna och bestämma hurudana detaljplaner man gör upp för markanvändningen.

Ingen har presenterat sådan lagstiftning i Finland att man skulle vilja åtgärda vinstintresset.― Li Andersson, Vänsterförbundet

I Vänsterförbundet är ni oroade över valfriheten. Men kan man inte också se det som något positivt? Om t.ex. kön till magnetröntgen är väldigt lång i en viss kommun, så kanske man kommer till röntgen snabbare med flera alternativ?

- Jag brukar svara så här: Hur åtgärdar man långa köer? Det gör man ju genom att lägga mer resurser på dom tjänsterna. Nu innebär regeringens modell att vi kommer att ge mera resurser till vinstdrivande företag och det är klart att dom har ett eget intresse?

Men spelar det någon större roll ur patientens synvinkel vilket företaget är, när frågan gäller att få vård så snabbt som möjligt?

- För många spelar det nog en roll om man ger stora multinationella företag rätt att göra vinst på vår social- och hälsovård. Det är ingen som presenterat någon sådan form av lagstiftning i Finland att man skulle vilja åtgärda vinstintresset. Det vi har diskuterat är om vi kan åtgärda skattesmitning.

Gratis småbarnsfostran - men inte ur kommunernas kassakistor

Det är tydligt att argumenten inte tar slut när Li Andersson kritiserar regeringens planer för valfrihet i vården.

- Jag kan tala om vårdreformen hur länge som helst, det är inga problem för mig.

Och visst har Andersson fått göra det. Folk är oroade och har många frågor om hur det skall gå med servicen i framtiden, menar hon.

Men Vänsterförbundet driver också andra frågor, som avgiftsfri småbarnsfostran. Det har införts på prov i en del kommuner, för att locka barnfamiljer.

Li Andersson anser ändå att det inte skall vara kommunerna själva som står för fiolerna. Beslutet om avgiftsfri småbarnspedagogik borde fattas på riksnivå för att det skall gå att förverkliga i hela landet.

- Däremot har kommunerna råd att finansiera den subjektiva rätten till dagvård. Sparet man får genom att begränsa rätten är ungefär trettio miljoner euro, enligt Kommunförbundet. Det är summor som kan hittas inom den kommunala budgeten, säger Andersson.

Osäkra väljare en möjlighet

Li Andersson valdes till Paavo Arhinmäkis efterträdare i fjol somras och kommunalvalet blir hennes första som partiets galjonsfigur och ledare. I kommunalvalet 2012 fick Vänsterförbundet åtta procent av rösterna, medan riksdagsvalet 2015 var en klar besvikelse.

Andersson verkar inte känna någon press, men är försiktig med att sia hur det går för partiet i valet i april.

- Jag tror att vi gör ett bra val. Det kan vara att vi inte gör ett riktigt så bra val som vi skulle vilja, vi siktar förstås högt. Men jag har en bra känsla för hur vår valrörelse har gått hittills.

Det finns många osäkra väljare som vi kan tävla om under de här sista veckorna före valet.― Li Andersson, Vänsterförbundet

Diskussionen om att valdeltagandet kan bli extra lågt i det här valet kan man delvis skylla på medierna, anser Andersson. När folk hela tiden får höra att kommunernas betydelse minskar i och med vård- och landskapsreformen, så kan de börja tro på att det inte är viktigt att rösta, menar hon.

Samtidigt ser hon den stora andelen osäkra väljare som en möjlighet.

- Det finns många osäkra väljare som vi kan tävla om under de här sista veckorna före valet.

Det blir inga stora förändringar för Vasa centralsjukhus vad gäller arbetsfördelningen inom specialistsjukvården. Det hävdar medicinalrådet Timo Keistinen på Social- och hälsovårdsministeriet.

Efter påsk kommer det första utkastet till arbetsfördelning för specialistsjukvården och den centraliserade vården. Men redan nu kan Timo Keistinen berätta en del av det som ser ut att stå i förordningen.

- Vasa kommer att kunna fortsätta med till exempel kardiologjouren och ha ungefär tio olika specialiteter. Där blir det inga stora förändringar, säger Keistinen.

Vasa centralsjukhus har i dag 11 specialiteter samt jour.

Största förändringen finns i Jakobstad

Vad gäller centralsjukhuset i Karleby säger Keistinen att sjukhuset har så många förlossningar per år att den avdelningen får vara kvar. Förlossningsavdelningen kräver i sin tur bland annat kirurgijour och gynekologijour.

- Jag tror att den jour som finns i Karleby i dag kommer att fortsätta som så, säger Keistinen.

Timo Keistinen Medicilarådet Timo Keistinen på besök i Jakobstad Bild: YLE/ Kjell Vikman jakobstad,keistinen,timo keistinen,österbotten

Eftersom man slutar med sådan kirurgi som kräver att patienten sövs ner på sjukhuset i Jakobstad säger Keistinen att kirurgin i Vasa och Karleby kommer att få ett ökat antal patienter.

- Det är troligen och sist och slutligen den största förändringen som invånarna kommer att märka av, säger Keistinen.

Går troligtvis enligt rapporterna

- Om en månad kommer det första utkastet till förordning om arbetsfördelning. Då blir det en åtta veckor lång remisstid. Efter det finslipas förordningen på basen av utlåtanden. Förordningen kommer sen ut under sommaren, säger Keistinen.

På beställning av Social- och hälsovårdsministeriet har fem grupper arbetat fram varsin rapport med förslag till arbetsfördelning.

- Planen är att man rätt långt följer utredningsgruppernas rapporter, säger Keistinen.

De rapporterna lovar bland annat fortsatt hjärtvård, cancerkirurgi och ortopedi på Vasa centralsjukhus.

Medborgarinitiativet upp 10 maj

I social- och hälsovårdsreformen får tolv sjukhus omfattande jour och utvecklingen kommer att koncentreras till dessa. Det närmaste sjukhuset med omfattande jour från Österbotten är Seinäjoki centralsjukhus.

Den tionde maj kommer medborgarinitiativet för omfattande jour på Vasa centralsjukhus att lämnas över till riksdagen. Medborgarinitiativet nådde gränsen för 50 000 namn i början av februari.

Att försöka få barn halkar allt längre ner på de unga finländarnas prioriteringslista. Många säger att de gärna vill ha barn, men absolut inte just nu. Det här leder till att var femte kvinna kommer att bli barnlös, säger Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet.

Finländarna önskar sig i snitt färre barn än tidigare. Dessutom tycker många att det är bättre att få dem lite senare i livet.

- På 70-talet var de så att alla de finländare som fick barn fick dem innan de fyllde 30. Det var jätteovanligt att få något barn alls efter det, vare sig det var det första eller fjärde. Då fick man barn när man var ung och när man var 30 gjorde man annat, säger Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet.

Familjeforskare Anna Rotkirch familjeforskare anna rotkirch Bild: Yle anna rotkirch,familjeforskare anna rotkirch,vegas sommarpratare 2015

Anna forskar i parförhållanden och familjebildning. För ett par år sedan var hon med och gjorde en familjebarometer för Befolkningsförbundet som visar att finländarnas inställning till när det är läge att bilda familj har förändrats nämnvärt de senaste åren.

- Vissa saker har länge varit stabila i Finland, som att man vill ha två till tre barn och tycker att den ideala åldern att få dem är kring 25. Men här kan vi nu konstatera vissa förändringar som är väldigt intressanta.

I synnerhet kvinnorna svarade i allt högre grad att det finns många andra saker i livet som intresserar mer än barn.

- Då bestämde vi oss för att göra en till familjebarometer där vi reder ut vilka de här andra sakerna är. Vad är det som håller på att förändras i hela synen på familjeliv och barnskaffning i Finland?

"Sen någon gång brukar jag tänka. När det känns rätt. Sanningen är ändå att jag aldrig tror att den stunden kommer. Stunden då livssituationen är "rätt" för att bli mamma.

Att axla det enormt stora ansvaret och uppfostra en liten typ till att bli en förståndig, genuin och bra person skrämmer mig. Speciellt eftersom livet i dag är så annorlunda jämfört med hur det var när jag själv var barn. Ångesten växer när jag läser artiklar om att nästan varje sjuåring kommit i kontakt med och sett på porr. Hur ska jag kunna förklara allt, förbereda barnet på allt hen borde veta och förstå?

Å andra sidan är jag heller inte färdig att ge upp mitt personliga, ganska hektiska, men fantastiska liv. Att få ett barn skulle göra att jag och mina intressen nedprioriteras och jag vet inte om jag är beredd på det."

- Kvinna, 26 år

Tar det egna livet slut?

Men vad är det då som ligger bakom trenden att allt fler vill ha barn allt senare? Handlar det helt enkelt om att åttio- och nittiotalisterna är så egoistiska att tanken på barn skrämmer dem?

- Nej, så är det nog inte. Men den här generationen har så många olika möjligheter och kan välja att använda sin tid på så många intressanta sätt att man lätt prioriterar bort barn. Man ser också föräldraskapet som något väldigt stor, ansvarsfullt och viktigt. Och det är det ju. Men det som förvånar mig lite är uppfattningen att det egna livet tar slut när man får barn.

Väldigt ofta är det så att det enda stället man ser barnfamiljer är i matbutiken och det är kanske inte den trevligaste situationen med alla godishyllor och raseriutbrott.― Anna Rotkirch

Anna påpekar att en sak som ofta påverkar viljan, eller oviljan att ha barn är om man möter barn i sin vardag.

- Har du yngre syskon eller syskonbarn? Väldigt ofta är det så att det enda stället man ser barnfamiljer är i matbutiken och det är kanske inte den trevligaste situationen med alla godishyllor och raseriutbrott, säger Anna.

Det kan helt klart påverka bilden man har av livet som förälder om det enda man ser är stressade föräldrar med två skrikande barn och en shoppingvagn.

Den oönskade barnlösheten rekordhög

Det är naturligtvis svårt att på förhand säga exakt hur ett barn förändrar livet. Det beror mycket på personligheter och livssituationen i övrigt. Anna är mån om att påpeka att Väestöliitto vill att alla ska leva precis det liv de anser passa dem, med eller utan barn.

- Men det som händer i Finland just nu är att den oönskade barnlösheten är rekordhög och har fortsatt att öka de senaste åren. Att folk väljer att skaffa barn senare i livet är också den största enskilda faktorn till att nativiteten sjunker.

Det som händer i Finland just nu är att den oönskade barnlösheten är rekordhög och har fortsatt att öka de senaste åren.― Anna Rotkirch

Den här trenden innebär att ungefär var femte kvinna och var fjärde man som är ung just nu antagligen kommer att bli barnlös. Det oroar Anna eftersom de flesta som deltagit i familjebarometern, som publiceras i höst, svarat att de vill ha barn någon gång men inte just nu.

- Om man skjuter upp det för länge så kan det bli knappt med tid.

Men självklart finns det också flera positiva saker med att bli förälder först senare i livet.

- Barnet är oftare önskat och planerat, och det kommer förhoppningsvis till ett stabilt parförhållande. Man kanske också har mer tålamod som förälder om man är lite äldre. Det är inte alls så att det enbart skulle vara en dålig sak att få barn senare. Men det stora problemet här är att en minoritet av de som skjuter upp barnskaffande inte kommer att kunna få barn alls.

Om du svarade inget av de ovanstående alternativen får du gärna använda kommentarsfältet för att berätta om din situation.

Ett plock från veckans nyhetsskörd: terror i London, flyktingar drunknar i Medelhavet, Palmyra förstört av IS, metankratrar i Sibirien ... och så vidare.

Lägg till känslan av att världen är osäkrare än på länge i kombination med de miljoner människor som lider av psykisk ohälsa, jobbstress och penningproblem.

Inte så konstigt då om en och annan funderar på att bli ... eremit.

Efter att ha läst den här fascinerande artikeln i The Guardian om Christopher Knight som drog till skogs som tjugoåring, börjar det ju onekligen rassla till i huvudet.

Inte för att livet som ensam tjuv i skogen i 27 år – utan att tala med en enda person – känns speciellt lockande.

Nej, verkligen inte. Men som tankelek är Knights historia fängslande.

Själv har jag till exempel för länge sedan bestämt att när sista barnet flyttar hemifrån tänker jag leva ett år på vår lilla holme i Savolax. Men inte som eremit. Vem som helst får komma på besök (framför allt min sambo). Men där tänker jag alltså bo, mestadels ensam, för att studera årstiderna och tidens och livets gång.

Låter det romantiskt?

Eller introvert och egoistiskt?

Ärligt talat struntar jag i hur det låter. Jag bara måste göra det. Så på ett litet, alldeles litet, plan begriper jag Knights val, även om det han gjorde låter just introvert och ansvarslöst. Å andra sidan kan vi vara säkra på att Knight verkligen struntar i vad andra tycker.

Men betänk hur vi – mänskligheten – alltid fascinerats av eremittanken. Vi har läst Henry David Thoreaus Walden (även om han faktiskt umgicks med folk), och vi har hyllat visdomarna i Tao te ching som i princip säger att bara genom att inte agera fixar allt sig till det bästa.

Och i ovannämnda artikel i Guardian hänvisas till de uppskattningsvis fyra miljoner ”heliga män” som i Indien lever frikopplade från alla familjeband och allt materialistiskt – de bara vandrar och lever på allmosor.

Det finns naturligtvis exempel också i Norden, som svenska Markus som bodde fem år i skogen.

Ok, det här låter kanske aningen överraskande: Men i dagens Eftersnack ska vi bolla kring tanken att bli en heltidseremit, eller varför inte en helig vandrande person?

Tyck till i kommentarsfältet och rösta i vår gallup, så spinner vi sedan vidare i programmet!

Eftersnack
Yle Vega
Fre kl. 15.03
Repris: Lör kl. 20.03.
Podden finns på Arenan

Ortorexi, alltså en överdriven hälsofixering, ökar nu också bland män. En orsak anses vara kampen mot folkhälsoproblemet övervikt.

- Ortorexi är inte en diagnos på samma sätt som till exempel anorexi, så man vet inte exakt hur många som lider av det. Men jag känner nog av att det ökat också bland männen, säger Joakim Träskelin som är idrottsproducent vid Folkhälsan utbildning.

Ortorexi är ett komplext tillstånd och inte alltid lätt att märka.

- Man märker det främst på att personen inte längre har ett syfte med träningen, utan tränar bara för att träna och får i sig för lite näring.

Komplex symptombild

Verksamhetsledare Pia Charpentier vid ätstörningscentret säger till finska Yle att ortorexi har blivit vanligare under de senaste åren.

- Det finns män som går aktivt på gym. Där emellan äter de kvarg och ananas från morgon till kväll. Beteendet påminner om en anorektikers, men det uppmärksammas inte nödvändigtvis på samma sätt som kvinnors ätstörningssymptom.

Vid Fredrikakliniken i Jakobstad säger Rasmus Isomaa, docent i utvecklingspsykologi, att det egentligen bara är i Finland och Sverige som man kopplar ihop ortorexi med träning. När begreppet myntades i slutet av 1990-talet omfattade det främst en tvångsmässig fixering vid nyttigt ätande. En ökning av den symptombilden har också Isomaa märkt av.

- Det finns ett överhälsosamt tänkande om att maten ska vara ren. Man tänker mer på matens innehåll än på mängden. Det här är något som syns i många av våra ätstörningspatienters symptombild.

Det är jättesvårt för unga i dag att lita på vanlig mat. Det är ingen som postar en bild på skolmaten eller en portion makaronilåda.― Rasmus Isomaa, Fredrikakliniken

- Det är fortfarande väldigt få pojkar som söker hjälp hos oss.

Hur tror du att sociala medier och så kallad matporr har påverkat ungdomarna?

- Det är jättesvårt för unga i dag att lita på vanlig mat. Det är ingen som postar en bild på skolmaten eller en portion makaronilåda. De bilder som läggs ut visar väldigt fixade portioner som är långt ifrån en fullvärdig måltid. Unga får lätt bilden av att det är såhär man borde äta, annars gör man någonting fel.

Eftersom ortorexi inte är en vedertagen diagnos är det svårt att på basis av forskning säga om det verkligen blivit vanligare i Finland.

- I ljuset av den rådande fitness-boomen är min fingertoppskänsla att ortorexi har ökat, säger specialläkare Anu Raevuori till finska Yle.

Viktigt att ingripa

Joakim Träskelin märker av att ortorexi blir vanligare bland sina kunder, främst bland idrottare. Trots att ortorexi blir vanligare också bland män, är de flesta som drabbas fortfarande kvinnor.

- Det är viktigt att ta tag i det. Den som drabbas är ofta egoistisk och försöker först stöta bort den som vill hjälpa.

Träskelin tar också hjälp av experter, bland annat just Fredrikakliniken. Det har också hänt att han har varit tvungen att avsluta samarbetet med en kund som har drabbats av ortorexi.

Många anser också att gymmen borde ta mer ansvar. Vad tycker du om det?

- Jo och det gör många gym redan i dag. Många ingriper om de märker av ett osunt beteende och kan till och med förbjuda kunden från att delta i mer än ett visst antal pass per vecka.

Vad tror du att den ökade ortorexin beror på?

- Det största hälsoproblemet är vår fysiska inaktivitet och övervikt. Det här tutas ut i alla strutar. Vissa har svårt att hantera det här på ett hälsosamt sätt. Träning gör ju att det avsöndras hormoner som får oss att må bra. Men det kan bli en ond cirkel: ju mer vi tränar, desto mer krävs för att vi ska uppnå känslan av välbehag.

Förutom att ortorexi inte är en vedertagen diagnos, blir det hela extra förvillande av att termen används lite annorlunda i både Finland och Sverige än i övriga världen.

Läs hur Kunskapscentrum för ätstörningar i Sverige definierar begreppet här.

Läs mera:

Att vara hälsosam är vår tids ideologi - och den är grym

Att vara hälsosam är vår tids ideologi, säger forskaren Carl Cederström. Det har blivit ett sätt att demonstrera vår duglighet och bevisa vår moraliska dygd. Och när den som lever hälsosamt är den goda människan blir den ohälsosamma klassad som en dålig människa.

I januari 2011 dog Anna och Johan Nordmyrs son Alfred, sex dagar gammal. Alfreds lungor hade inte utvecklats som de borde. Efter sonens död grundade Anna och Johan en fond i hans namn.

Fonden grundades inför Alfreds begravning. Det kom många inbetalningar från både vänner och främlingar.

- Annas ena syster skrev en blogg om Alfreds dagar på sjukhus och många blev berörda av vår historia och ville vara med. Det kändes bra, säger Johan.

- Någon skrev att tänk så Alfred berörde många människor fast han bara levde i sex dagar.

Till en början samlade paret in pengar till förmån för vården av nyfödda vid Vasa centralsjukhus och tänkte att sjukhuspersonalen själv får bestämma vad man gör med pengarna.

Senare rådfrågade Anna och Johan avdelningens överläkare och man kom fram till att en ny andningsmaskin, en så kallad cpap-maskin, skulle vara ett bra ändamål att använda pengarna till. En sådan maskin kostar 10 000 euro.

På sex år har det kommit in cirka 8 000 euro till Alfreds fond. I början av det här året bestämde sig Anna och Johan för att också starta en insamling virtuellt, på sajten gofundme, för att snabbare försöka nå målet på 10 000 euro.

Pendlade mellan hopp och förtvivlan

Exakt vad det var som gjorde att Alfreds lungor inte hade utvecklats som de borde vet man inte. Han föddes två veckor efter beräknad tid och läkarna märkte genast att någonting var fel. Alfred fördes genast till intensivavdelningen för nyfödda på grund av problem med andningen.

Anna och Johan pendlade mellan hopp och förtvivlan. Alfred flögs till Danmark för att vårdas i en så kallad ecmo-maskin - en maskin där blodet syresätts med en konstgjord lunga utanför kroppen. Men hans liv gick inte att rädda.

- Efter sex dagar beslöt vi tillsammans med läkaren att stänga av ecmo-maskinen efter att det stod klart att det inte gick att göra mer för Alfred, säger Anna.

I samband med obduktionen visade det sig att Alfreds lungor bara hade utvecklats fram till graviditetsvecka 21. Frågan "varför" har inte gått att få svar på.

Även om en andningsmaskin inte skulle ha kunnat rädda Alfreds liv känns det ändå viktigt för Anna och Johan att kunna hjälpa andra. Alfreds fond och insamlingen till Vasa centralsjukhus har också varit ett sätt för dem att bearbeta sorgen.

- Det har varit ett sätt för oss att få ha kvar Alfred - att känna att han lever vidare och att hans liv kunde leda till något positivt för andra. Jag minns att den största rädslan i början var att Alfred skulle glömmas bort. Därför värdesätter vi varje tillfälle då vi får prata om honom, säger Anna.

VCS: Vi är glada över insamlingen

På Vasa centralsjukhus är man tacksam över insamlingen och säger att det finns ett behov av en andningsmaskin till. På intensivvårdsavdelningen för nyfödda finns två cpap-maskiner och två andra andningsmaskiner som kan användas på samma sätt.

I förlossningssalen finns ingen cpap-maskin men där skulle en sådan också behövas. 1-3 spädbarn i veckan behöver hjälp med andningen vid VCS.

- Vi är glada över insamlingen till en ny andningsmaskin så att fler barn kan få hjälp. Utan insamlingen skulle det inte bli någon ny maskin eftersom det inte finns pengar till en sådan, säger barnläkare Monika Kass som arbetar på intensivvårdsavdelningen för nyfödda.

Man kan delta i insamlingen fram till den sista mars. I april är det tänkt att pengarna ska överlämnas till Vasa centralsjukhus. Alfreds fond kommer ändå att finnas kvar också efter att insamlingen är avslutad.

- Vi får börja fundera på nästa insamling sedan när vi är klara med den här, säger Johan.

Många genforskare har under de senaste åren börjat använda en teknik som gör att de kan genförändra djur och växter mer exakt än tidigare. Det görs till exempel för att förändra någon egenskap. Och hos oss människor hoppas man kunna förhindra vissa genetiska sjukdomar.

Den banbrytande genmodifieringstekniken, som har det krångliga namnet CRISPR/Cas9, gör att forskare på ett mycket enkelt sätt kan klippa och ersätta gener på de ställen de vill.

CRISPR-tekniken bygger på samma princip som många bakterier använder sig av för att skydda sig mot till exempel virusangrepp.

Idén kom efter att forskare hade studerat den försvarsmekanism som finns hos bakterier i vanlig yoghurt. Bakterierna kan hitta främmande dna och skära sönder det på ett väldigt exakt sätt.

Forskarna utvecklade den bakteriella mekanismen till en metod som kan användas för att förändra gener i celler hos växter, djur och människor.

Illustration av CRISPR/Cas 9 mekanismen hos bakterier. Bild: Linnea Holmström Ljung crispr

Att man snabbt och billigt kan göra exakta genförändringar har enorm betydelse för grundforskningen.

– Det kan nu gå hundra gånger snabbare än innan vi fick tillgång till den här tekniken, och kostnaden är samtidigt också hundra gånger mindre, säger Kirmo Wartiovaara, docent i stamcellsbiologi vid Helsingfors universitet.

Grundforskning har alltså som syfte att samla in information och bygga vidare på befintlig kunskap - i motsats till tillämpad forskning som är inriktad på att lösa en viss fråga.

Utan grundforskning är det ofta svårt att komma fram till stora vetenskapliga insikter.

– Det här kan jämföras med en grupp upptäcktsresande. Om alla beger sig i samma riktning så kommer man inte så snabbt fram till många olika intressanta saker. Det lönar sig att gå i olika riktningar, säger Wartiovaara.

Allt möjligt kan genförändras

Särskilt genförändring av människor är något som kan orsaka etiska problem. Mer om det lite senare i texten, men först lite bakgrund om hur brett CRISPR faktiskt används.

Den nya genmodifieringsmetoden kan vara till nytta på många olika håll. Hittills har forskare bland annat använt CRISPR-tekniken för att förändra allt från möss, zebrafiskar och bananflugor till bakterier och jästsvampar.

Dessutom experimenterar man också - till exempel i USA - med att förbättra grödor som människor äter.

I en intervju för Sveriges radio säger Stefan Jansson, som är professor i botanik, att "genkniven" CRISPR/Cas9 är ett viktigt verktyg för att världens folk ska ha mat i framtiden. Den klassas inte heller som GMO (genetiskt modifierad organism).

Ett verktyg för genmodifiering i celler hos alla slags levande organismer. Systemet känner igen en exakt gensekvens som ska tas bort eller bytas ut mot en alternativ dna-sekvens. CRISPR kan användas på många olika håll. Bild: Linnea Holmström Ljung crispr

Forskare vid universitetet i Edinburgh i Skottland har med hjälp av CRISPR tagit fram grisar som är motståndskraftiga mot den fruktade virussjukdomen PRRS.

Man experimenterar också med att ta fram grisorgan som mer påminner om människans. Tanken är att de sedan ska kunna doneras till människor som behöver nya organ.

I Kina har man genförändrat apor med tekniken för att bättre kunna förstå exempelvis autism och bipolär sjukdom.

Och CRISPR har använts mot malaria, genom att man ändrat en viss myggarts dna.

Grisar lastas på en djurtransport Bild: Yle/Malin Ekholm djurtransport,Gris,grisar,griskött,smågrisar

En malariamygga Bild: EPA/GlaxoSmithKline glaxosmithkline,malaria,malariamygga,malariavaccin

Wartiovaara på Helsingfors universitet drömmer för sin del om att använda tekniken för att skapa behandling mot specifika sjukdomar - till exempel lunginflammation.

– Det handlar alltså om att skapa fiender till de bakterier som orsakar sjukdomar hos oss människor, säger han.

Fördelen är att man inte skulle behöva döda också kroppens nyttiga bakterier, såsom antibiotika gör. Dessutom skulle antibiotikaresistens inte vara ett problem.

Wartiovaara gissar dessutom på en stor potential till exempel för skogsindustrin.

– Genom genförändring kunde man kanske få träd att växa en procent mer per år. Det skulle med tiden få en mycket stor ekonomisk betydelse, säger han.

Vissa viktiga gener har redan identifierats i tidigare forskning, men det finns mycket kvar att göra.

Närbild på flera björkar utan löv Bild: Yle/Sofi Nordmyr björk,björkar,björkskog,löv,lövskog,lövträd,skog,träd

Mänsklig genterapi

CRISPR används också på mänskliga celler. Bland annat kan man skapa genterapier mot sjukdomar såsom cancer i somatiska celler hos vuxna.

– Den typen av klinisk applikation är redan på gång och kommer att få en väldigt stor betydelse, kommenterar Fredrik Lanner, forskningsgruppledare på Karolinska institutet i Stockholm.

Det pågår en massa genterapiforskning som använder sig av CRISPR och utvecklade versioner av den här tekniken och det är troligt att man kan lindra eller bota flera genetiska sjukdomar redan om några år.

Emmanuelle Charpentier, som alltså gjorde viktiga upptäckter som ledde till CRISPR-tekniken, har tillsammans med andra forskare grundat företaget CRISPR Therapeutics. Företaget testar redan terapi av svåra genetiska sjukdomar i mänskliga kroppsceller.

Gentekniken har använts för att försöka modifiera eller korrigera gener i mänskliga embryon.

Test på mänskliga embryon

Något som upprör forskarvärlden är att den aktuella gentekniken har använts för att försöka modifiera eller korrigera gener i embryon. Då nedärvs förändringarna till alla kommande generationer.

I fjol tillämpade kinesiska forskare CRISPR-tekniken på embryon som inte var livsdugliga, eftersom de hade en extra y-kromosom i sitt dna.

Tre dagar gammalt klonat embryo Bild: EPA/RBM ONLINE embryo,fortplantning,genändring,kloning

Nyligen gjorde andra kinesiska forskare för första gången detsamma med livsdugliga embryon, som alltså kunde ha utvecklats till friska människor. Det skedde i ett tidigt skede, när det i praktiken handlade om en eller ett fåtal celler.

– Potentialen är att man skulle kunna gå in och försöka korrigera ärftliga mutationer. Om man har allvarliga ärftliga sjukdomar i släkten skulle man kunna gå in på embryonivå när embryot består av en cell och korrigera dna:t så att man rättar till den genen så att den blir normal, kommenterar Lanner.

Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Molecular Genetics and Genomics tidigare den här månaden.

Många stötestenar

Det är ändå viktigt att betona att embryoforskningen med CRISPR fortfarande är ganska experimentell, och att fler studier behövs. Man vet till exempel inte säkert att tekniken faktiskt förändrar dna:t tillräckligt tidigt så att förändringen hinner sprida sig till hela embryot.

Det är också oklart om båda kopiorna av en viss gen faktiskt förändras. Och oavsiktliga dna-förändringar kan uppstå.

Möjligen lyckas tekniken på några embryon, men det är oklart på vilka. Forskarna kan inte kontrollera det här i ett tidigt skede.

– Även om man skulle lyckas göra en bra korrigering i ett av tio embryon, så måste man ju veta vilket embryo som har den korrekta korrigeringen, och det kan vi inte riktigt göra tekniskt än så länge.

Fredrik Lanner. Fredrik Lanner Bild: Ulf Sirborn fredrik lanner,Karolinska institutet

Alternativ finns

Lanner påpekar att det tills vidare är onödigt att använda CRISPR för att förändra embryon. Den nuvarande gallringsmetoden som kallas preimplantorisk genetisk diagnostik (PGD) är mer pålitlig.

– Den absoluta majoriteten av genetiska sjukdomar kan åtgärdas på det här sättet, man kan helt enkelt välja ut de embryon som är friska istället för att försöka förändra de som är sjuka.

PGD är endast tillåten vid risk för allvarliga ärftliga sjukdomar.

Lanner tror själv inte att man i framtiden kommer att använda CRISPR på mänskliga embryon.

– Det som kanske är mer troligt är att man skulle korrigera gener i spermierna - det vill säga redan på köncellsnivå.

Provrörsbefruktning. Embryon vid en klinik i Lepzig 2011 Bild: EPA/WALTRAUD GRUBITZSCH embryon,embryoskop,provrörsbefruktning

Problematiskt när det går i arv

CRISPR blir allt vanligare och det är nu hög tid att diskutera vad metoden får användas till, säger Nils Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Forskardoktor Aino Vesikansa vid Helsingfors universitet är inne på samma linje. Hon skriver att man måste föra en bred samhällelig diskussion och fundera på vad man borde få använda sådan här exakt genmodifiering till i framtiden.

Sahlin är särskilt oroad över genförändring som sker i mänskliga embryon eftersom det också påverkar kommande generationer.

– Anta att vi börjar genredigera, vad händer i nästa generation eller generationen efter det. För evolutionen har troligen varit en rätt slö process, och här är det ju någonting som ändrar oerhört snabbt. Det är ett av problemen, att kunskapsosäkerhet leder till ett stort risktagande och det är ett moraliskt problem.

I många länder finns det en lag om genetisk integritet som förbjuder att forskare genmodifierar så att förändringarna går i arv.

Finland tillämpar Europarådets konvention om skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet inom biologi och medicin.

I konventionen sägs bland annat följande: "Ett ingrepp som syftar till att ändra det mänskliga genomet får endast genomföras i preventiva, diagnostiska eller terapeutiska syften, och då endast om dess syfte inte är att åstadkomma någon förändring av genomet som går i arv."

Sahlin säger att lagstiftningen borde ses över redan nu, om CRISPR och andra liknande metoder så småningom skulle visa sig fungera väl för mänsklig genmodifiering som går i arv.

– Det är något man i Norden nu gemensamt borde börja fundera över, för de här teknikerna står redan och knackar på dörren. Och det är ju bra om lagstiftaren inte kommer ut för sent på det här området.

Människan 2.0?

Samtidigt siktar forskare också på att kunna utveckla helt syntetisk, konstgjord arvsmassa. Projektet kallas Human Genome Project-Write, tros räcka minst tio år och antas kosta omkring en miljard amerikanska dollar, alltså närmare en miljard euro.

Då kunde man få tillgång till genetiskt material som behövs i allt från cancerforskning till vaccinutveckling. Forskare skulle alltså inte bara kunna läsa dna, utan också skriva det.

dna, arvsmassa Bild: Mehmet Pinarci/Flickr arvsmassa,dna

Att framställa syntetisk dna är möjligt redan i dag, men bara i mycket begränsad skala - som mest har man skrivit en dna-kedja på cirka 200 baspar. En typisk gen har ändå flera tusen baspar. Och en människa har ungefär 30 000 gener.

Den här tekniken befinner sig alltså ännu i ett mycket tidigt skede och det är möjligt att det aldrig kommer att vara möjligt att skapa en helt syntetisk arvsmassa.

En syntetisk arvsmassa kunde lösa vissa etiska problem men samtidigt också skapa nya - bland annat patenterade dna-bitar, och barn som helt saknar föräldrar.

Dressyrryttaren Sophia Backlund, 31, siktar målmedvetet uppåt i ryttarkarriären. Efter många intensiva år på tävlingsbanorna gör hon nu ett kort uppehåll för att bli mamma i juni. Planen är att komma tillbaka med ny häst och satsa mot ännu större mål i framtiden.

Under graviditeten har Backlund fortsatt att vara aktiv inom ridsporten. Framgångsrikt har det också blivit. I den sista tävlingen med Hilton II presterade ekipaget nytt individuellt rekord på 65,7 procent.

- Själv hade jag kanske den uppfattningen innan att det kunde vara skadligt att rida under graviditeten, men både barnmorska och läkare har sagt att det går bra att rida så länge det känns bra. Egentligen är det bara bra att hålla på som förut eftersom kroppen är van med det, men falla av ska man förstås inte göra, säger Backlund.

Backlund har talat en del med tränare och ryttarkolleger som varit gravida och många av dem har ridit länge under graviditeten. Däremot är ridning ingen gren som Sofia rekommenderar att man ska börja med under graviditeten om man inte har erfarenhet av det från tidigare.

- Jag har inte lagt märket till någon större skillnad. Enda skillnaden är att man är litet större än vanligt, så tävlingskläderna passar inte längre och jag har fått improvisera med dem. Men nu har jag tänkt att jag inte ska tävla mera för det ser inte så estetiskt ut, säger Backlund.

Backlund upplever att hon fått ett positivt bemötande under graviditeten såväl på tävlingar och bland kommentarerna i sin blogg. Hon säger att det var en överraskning för henne själv att det gick så väl att kombinera ridning och graviditet. Bortsett från att magmusklerna inte kan användas på samma sätt som tidigare har det inte varit några problem. Men hon idkar försiktighet och rider bara bekanta hästar inne i ridhuset.

- Jag rider dressyr inne i manegen och det känns väldigt säkert. Det är mera riskabelt att jag ska falla då jag går där ute på hala isen, säger Backlund.

Målet är Grand Prix

Backlund har hittills tävlat i den så kallade ”lilla rundan” eller Intermediaire I som är en nivå under Grand Prix. Men målet är att nå Grand Prix.

- Mitt mål är att tävla internationellt på Grand Prix nivå. Det har det alltid varit och det kommer det att vara tills jag når det, säger Backlund.

Hur långt är du ifrån ditt mål just nu?

- Det är några års arbete kvar, det är ett stort steg att hoppa över till Grand Prix, men jag är på väg dit hela tiden och jag jobbar mot det sakta men säkert, säger Backlund.

För att utvecklas inom ridsporten krävs mycket tid, träning, tävlingserfarenhet och möjlighet att rida bra och olika hästar. Planen är att hålla en paus på den tid som det behövs från tävlingsridningen nu och söka efter en ny lovande häst. Visionen för framtiden är att ha en egen häst.

- Jag ska försöka hålla mig till en, men känner jag mig själv rätt kommer det kanske inte att vara så långvarigt. Men jag ska försöka då vi har en liten baby som behöver mycket uppmärksamhet, säger Backlund och skrattar.

Backlund ser mycket positivt på framtiden. För henne är det en självklarhet att idrottskarriären kommer att fortsätta även med barn i familjen.

- Det har varit rätt självklart från början att vi är två stycken och att vi har barnet tillsammans och sköter det tillsammans, säger Backlund.

- Han har ett så stort hjärta och gör alltid sitt bästa, säger Sopia Backlund om 11-åriga valacken Hilton II. Sophia Backlund med sin häst Hilton II Bild: Yle/Anne Teir-Siltanen sophia backlund

Hur tränar eller tränade du under graviditeten? Tipsa andra gravida hur du gjorde för att hålla formen! Har du tävlingsidrottat under graviditeten? Berätta för oss om dina efarenheter av träning och graviditet! Dina tips och erfarenheter kan användas anonymt på Svenska Yles webbsidor och i Yle Vega.

Burkarna med kosttillskott upptar allt fler hyllmeter i hälsokostaffärerna, apoteken och matbutikerna. Här trängs vitaminer med mineraler, fettsyror, växtextrakt och proteinpulver. Marknaden har vuxit enormt, men hur mycket av det här behöver vi på riktigt?

Behöver kvinnor och män olika vitaminburkar? Javisst om man får tro reklammakarna. Enligt samma tankesätt och marknadsföring är det också viktigt att kvinnor köper kosttillskott ämnade för just sin åldersgrupp. Hur går det sedan om en kvinna på 32 år köper piller som är ämnade för kvinnor + 50? Det har ingen ännu vågat berätta, men vänder man på burkarna ser man att de i stort sett innehåller samma vitaminer och mineraler. Variationerna är väldigt, väldigt små.

Du kan inte gissa dig fram till vad du behöver i vitaminväg.

Enligt Mikael Fogelholm som är professor i näringslära vid Helsingfors universitet behöver vi finländare inga andra kosttillskott än vitamin D under vinterhalvåret.

- Det räcker dessutom med 20 mikrogram, säger Fogelholm, som själv inte äter några vitaminer eller andra kosttillskott på burk.

Förutom D-vitamin säger Mikael Fogelholm att veganer bör äta B12 och gärna också extra kalcium. Veganer ska ta tillskott året runt. För alla andra räcker det i princip med en mångsidig kost.

Mikael Fogelholm äter inga vitaminer på burk. Mikael Fogelholm i universitetets utrymmen i Vik. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Helsingfors universitet,mikael fogelholm

- En mångsidig kost är avgörande, maten innehåller dessutom sådant som inte finns i pillerburkarna, säger Fogelholm och nämner bland annat polyfenoler eller hälsofrämjande antioxidanter. Det är sådant som finns i bland annat grönsaker och mörk choklad.

- Det är sällan vi finländare får några bristsymptom, inte ens fast vi slarvar med maten. Du kan alltså inte gissa dig fram till vad du behöver i vitaminväg. Så om du vill äta kosttillskott så är multivitamintabletter att föredra framom enskilda vitaminer, säger Mikael Fogelholm.

Det att kvinnor och män skulle behöva olika pillerburkar är något som professor Mikael Fogelholm småler åt.

- Folsyra och järn är förstås sådant som kvinnor kan behöva mera än män. Folsyra är bra för för gravida eller om man vill bli gravid och många kvinnor kan behöva extra tillskott av järn om de har rikliga menstruationer. Vitaminer i sin tur är viktigare för män eftersom de omsätter mera energi. Men karlar äter ju också mera, så de får ändå sina vitaminer via kosten.

Muskelbyggare och proteintillskott

Karlar vill gärna ha muskler och här kommer vi in på proteintillskott och kreatin, något som människokroppen bildar varje dag med vanlig kosthållning, men som styrkelyftare och muskelbyggare tar som kosttillskott.

Thomas Salin får sina muskler av vanlig mat och många timmar på gym. porträtt på Thomas Salin, taget utomhus med granar och tallar i bakgrunden Bild: Yle/ Tiina Grönroos Kosttillskott,Kreatin,proteinpulver,styrkelyft,styrkelyftare,thomas salin

Thomas Salin har tränat och tävlat inom styrkelyft i drygt 30 år. I dag är styrkelyft närmast en hobby för Thomas och han tar inte längre några kosttillskott.

- Jag har tidigare tagit proteinpulver och kreatin, men de smakar illa. Dessutom glömde jag oftast bort att ta dem. De blev på hyllan. Egentligen klarade jag mig utan dem, säger Salin.

Kreatin tas en tid före tävlingar, men man ska inte tanka för mycket.

- Det är ett tillåtet kostpreparat som får användas i tävlingssammanhang. Man orkar träna lite hårdare och vikten ökar, förklarar Salin.

Thomas Salin säger att det inte finns några genvägar, åtminstone inga lagliga. Ska man nå goda resultat inom styrkelyft är det många års träning och en mångsidig kost som gäller.

-Det lönar sig att träna först och äta ordentligt. Om man inte tycker att träningen ger några resultat kan man pröva på kreatin. I bästa fall kan kreatinet ge den här extra skjutsen, men kom ihåg att man ska vara fullständigt frisk. Njurarna tar lätt stryk, säger Thomas Salin.

Den största faran med alla kosttillskott är om du tror att du lever hälsosamt på grund av de här pillren.

Enligt professor Mikael Fogelholm finns det inga vetenskapliga bevis på att det skulle behövas proteintillskott bara för att proteinbehovet ökar.

Piller för både insidan och utsidan av kroppen. hylla med pillerburkar och förpackningar med kosttillskott. Bild: Yle/ Tiina Grönroos Kosttillskott,Pillerburk

- När man tränar mera, äter man också mera. I och med det får man i sig mera proteiner. Men det finns vissa forskningsrön som pekar på att idrottare som vill bygga upp sina muskler borde få ett extra tillskott på 20-25 gram protein strax efter träningen Det här är jämförbart med uthållighetsidrottare som borde få kolhydrater omedelbart efter en hård och ansträngande träning, säger Fogelholm.

- Den största faran med alla kosttillskott är om du tror att du lever hälsosamt på grund av de här pillren. Det är den mångsidiga maten som är avgörande, säger Mikael Fogelholm.

Läs mera:

Ät dig till en minskad cancerrisk - vart fjärde cancerfall kunde undvikas med en hälsosam kost

Kaffe och grönsaker mot bröstcancer, soja mot prostatacancer. Näringsexperterna ger råd om hur man minska cancerrisken genom rätt slags kost.

Kaffe och grönsaker mot bröstcancer, soja mot prostatacancer. Näringsexperterna ger råd om hur man minska cancerrisken genom rätt slags kost.

Inget livsmedel kan ensamt orsaka cancer eller bespara någon från cancer. Många födoämnen har ändå en bevisad effekt när det gäller att minska cancerrisken.

Grafik som visar livsmedel som motverkar bröstcancer. Bild: Yle bröstcancer,dieter

En hälsosam diet uppskattas minska cancerrisken med ungefär 20-25 procent.

- Man har hittat en mängd ämnen som motverkar cancer framförallt i de födoämnen som kommer från växtriket, säger Reijo Laatikainen, legitimerad näringsterapeut på Docrates cancersjukhus.

Den västerländska kosten ökar cancerrisken

Reijo Laatikainen och Timo Joensuu, cancerforskare på Docrates cancersjukhus, har samlat en mängd pålitlig forskningsinformation i en ny bok. Det är den första inhemska boken som på ett heltäckande sätt tar sig an det här ämnet.

- Informationen om kopplingen mellan näring och cancer har ofta varit fragmenterad och av dålig kvalitet, ofta också enbart humbug. Därför fanns det ett behov för en sådan här bok, säger Laatikainen.

En allmän riktlinje som passar de flesta är de nuvarande kostrekommendationerna med tyngdpunkt på grönsaker och bär eller medelhavskost.

Däremot ökar cancerrisken om man äter mycket fett, socker, vitt spannmål, rött kött och processade produkter som ofta ingår i en västerländsk kost.

Grafik som visar livsmedel som motverkar tarmcancer. Bild: Yle dieter,tarmcancer

- Mjölkprodukter minskar risken för tarmcancer, men å andra sidan kan vissa beståndsdelar av mjölk öka risken för prostatacancer hos män, förklarar näringsterapeuten Reijo Laatikainen.

Risken för prostatacancer kan i teorin öka om man konsumerar ungefär 1,5 gånger mer mjölkprodukter än den finländska rekommendationen.

Broccoli, blåbär, bönor och fullkornsbröd är hälsobomber

En grundregel är måtta med allt. Kålväxter, mörka bladväxter, bönor, bär och fullkornsspannmål innehåller många bra näringsämnen.

Alkohol och tobak ska man undvika och vikten ska hållas på en normal nivå.

Grafik som visar livsmedel som motverkar prostatacancer. Bild: Yle dieter,prostatacancer

Vissa födoämnen brukar enligt de rådande trenderna klassas som superfood. Dem ska man ändå förhålla sig till med ett visst bondförnuft.

Om ens diet i stora drag är i skick kan man finslipa den med diverse födoämnen som kan minska cancerrisken. Näringsterapeuten kallar ändå inte de ämnena för superfood.

- Det finns inget sånt som superfood, säger Reijo Laatikainen.

I Finland upptäcks årligen ungefär 30 000 nya cancerfall. De vanligaste cancerformerna bland män är prostata- och lungcancer och bland kvinnor bröst- och livmodercancer. Cancer i tarmen är vanligt bland båda könen.

De födoämnen som finns på bilderna i artikeln är förenklade exempel. Mera information finns i Reijo Laatikainen och Timo Joensuus bok Syö hyvin, voi paremmin - Ravinto syövän ehkäisyssä ja hoidon tukena, förlag: Kirjapaja 2017.

Texten är en översättning av artikeln Syö syöpäriski pienemmäksi – Joka neljäs syöpä voitaisiin välttää terveellisellä ruokavaliolla skriven av Paula Tiessalo/Yle Uutiset.

Läs mera:

Mångsidig mat vinner ännu över alla piller

Burkarna med kosttillskott upptar allt fler hyllmeter i hälsokostaffärerna, apoteken och matbutikerna. Här trängs vitaminer med mineraler, fettsyror, växtextrakt och proteinpulver. Marknaden har vuxit enormt, men hur mycket av det här behöver vi på riktigt?

Fördomar om träning under graviditeten håller på att luckras upp. Det som tidigare förknippades med själviskhet och risk för komplikationer är idag ett medvetet och hälsosamt livsval. Med graviditetsträning förbereder du din kropp för ditt livs största idrottsprestation.

Graviditeten är ett ypperligt tillfälle att se över sina levnadsvanor menar Maria Wigbrant, barnmorska, träningsinstruktör och författare. För den som inte är van att träna och röra på sig rekommenderar Wigbrant simning, promenader, yoga och lättare styrketräning för bålen och vaderna.

- Cykling är också en alldeles fantastisk träningsform. Från graviditetsvecka 20 förändras kroppens tyngdpunkt och man blir litet mera rörlig i bäckenet, så då ska man istället höja styret och alltid sitta ner då du trampar. Och använd alltid hjälm, säger Wigbrant.

Vad är syftet med gravidträning?

Träning görs i olika syften. Under graviditeten är ett av träningens syfte att förbereda kvinnan inför förlossningen.

- Jag tycker att man kan likna förlossningen vid ett maraton eller ett Vasalopp. Det är en stor idrottslig prestation, förmodligen det största fysiska arbetet man någonsin gör i sitt liv, säger Wigbrant.

Även tiden efter förlossningen underlättas av en bra kondition.

- Det är egentligen då den tuffa tiden börjar med nattvak, amning och mycket bärande. Då är det bra att ha en stark kropp som orkar. Men lika viktigt är det att ha en kropp som kan slappna av, så lägg också mycket tid på att lära dig andas, säger Wigbrant.

Låt pulsen sätta gränser

Många träningsformer kan gravida fortsätta med under graviditeten. Halvvägs in i graviditeten, runt vecka 20 gäller det att ändra på träningssättet en aning. Wigbrant rekommenderar då att skippa högintensiva sporter, kampsporter, cykling och löpning i tuff terräng, utförsåkning och andra högintensiva aktiviteter där bäckenbotten riskerar att snedvridas, sparkar mot magen kan förekomma eller det finns risk för att man ramlar.

Hur är det då med pulsen?

- Det finns ju rekommendationer att man ska ligga på en viss procent av sin maxpuls. Problemet är att det flesta inte gjort ett maxtest så de vet inte vad deras maxpuls är. Maxpulsen är dessutom högst individuell. En bra riktvisare är att man ska träna på den nivån där man blir andfådd. Väldigt många kommer inte heller upp till den nivå av puls som man borde för att få goda effekter av konditionsträningen för att man helt enkelt inte orkar, kroppen säger ifrån.

Träna bäckenbotten!

Kvinnor som innan graviditeten varit aktiva löpare och gymbesökare kan gott fortsätta med det under graviditeten. Här gäller också att justera utförandet runt vecka 20 på grund av den ökade belastningen på bäckenbottnen, ledrörlighet ökar och tyngdpunkten förflyttas. För de som vill fortsätta med gympa rekommenderar Wigbrant pass med lättare koreografi utan hopp. Istället för löprundor kan man ta snabba power walks.

Vill man ändå löpträna finns det vissa saker man kan tänka på.

- Använd bra skor, använd stödstrumpor och spring gärna på litet mjukare underlag. Kom ihåg att göra bäckenbottenträning!

Bäckenbottenträning är något som alla mår bra av både under och efter graviditeten, hela livet ut.

- Ett bra sätt för att hitta hela bäckenbottenplattan är att tänka att man är bajsnödig, men inte har tillgång till någon toalett. Man kniper alltså igen med ändtarmen. Förutom detta är det viktigt att andas rätt med bålen. Genom att dra in bebisen mot ryggraden då man andas ut triggar man hela bottenmuskulaturen och det borde göras dagligen, säger Wigbrant.

Vanliga missuppfattningar

Även om kunskapen kring graviditet och träning blivit bättre och mera allmän finns det en del missuppfattningar i samhället.

- En vanlig missuppfattning är att träning kan framkalla ett missfall, vilket är felaktigt. Majoriteten av alla missfall sker för att det är något fel på graviditeten. Det är i princip omöjligt att träna ut en graviditet, säger Wigbrant.

Andra vanliga fördomar är att kvinnan är egoistiskt och bara tänker på sig själv, sitt eget välbefinnande och kropp då hon tränar. En del anser att den gravida kvinnan borde ta det lugnt och vila.

- I vissa kulturer betraktas graviditeten som en sjukdom som kvinnan ska vila sig igenom, och det är en stark fördom, säger Wigbrant.

Styrketräning med fria vikter

Under graviditeten kan det vara smart att träna de stora muskelgrupperna som bär upp kroppen.

- Jag skulle vilja slå ett slag för vadträning, alltså att man gör tåhävningar och gärna med tung belastning. Många kvinnor får kramp i sina vader mot slutet av graviditeten och det beror på att kroppen ökar i vikt snabbare än vad muskulaturen hinner med och bygga upp sig. Och vaden är en sådan muskel som håller kroppen uppe hela dagarna, säger Wigbrant.

Träning av säte, ben och rumpa minskar risken för ryggproblem. Att investera i en gummisnodd kan vara ett enkelt sätt att hemma träna rygg och axlar. Bålmuskulaturen tillhör också de muskler som Wigbrant gärna vill se gravida prioritera under graviditeten. Träningen får gärna göras med fria vikter framom maskiner.

- Det är så vi belastar vår kropp i vår vardag. Och sitter vi framför en dator hela dagarna ska vi tänka som så att vi ska kompensera det med just det som vi inte får i vår vardag. Men är du ovan att träna, så kan det vara bra att börja i en maskinpark, säger Wigbrant.

Marias toppval för gravidträning:
• 1. Snabba promenader med flås
• 2. Cykling
• 3. Simning
• 4. Vattengympa för gravida
• 5. Yoga och pilates
• 6. Styrketräning

Träning efter graviditet 20+20

Efter förlossningen rekommenderas kvinnor att träna bäckenbotten omgående. Den djupa bålmuskulaturen är också viktig att träna för att få stöd från bålen. De första åtta veckorna räcker det med promenader.

- Från graviditetsvecka 20 förändrar vi våra träningsvanor. Och så som du tränar efter vecka 20 så ska du också träna 20 veckor efter förlossningen.

För de som gärna vill röra på sig ännu mer finns det en del saker att tänka på. Efter åtta veckor kan fortfarande ledrörlighet förekomma och bäckenbottnen har kanske inte ännu återhämtat sig, så det gäller att trappa upp det successivt och välja aktiviteter som du valde efter graviditetsvecka 20.

- Min upplevelse är att många tjejer har för bråttom. Jag förespråkar att skynda långsamt, men det betyder inte att man ska vara inaktiv. Träningen ska trappas upp långsamt med promenader. Vill man springa brukar jag rekommendera mellan 16-20 veckor för att kroppen ska hinna läka ordentligt.

Ha inte för bråttom! Men det betyder inte heller att man ska lata sig. Det är bra att komma igång!― Maria Wigbrant

- I större städer finns också pass som är anpassat enligt nyblivna mammor. Då gör man rörelser som är lämpliga för en kropp som nyligen fött barn, och det är bra.

Hur tränar eller tränade du under graviditeten? Tipsa andra gravida hur du gjorde för att hålla formen! Har du tävlingsidrottat under graviditeten? Berätta för oss om dina efarenheter av träning och graviditet! Dina tips och erfarenheter kan användas anonymt på Svenska Yles webbsidor och i Yle Vega.

I samband med pensioneringen ökar alkoholkonsumtionen till risknivå hos en tiondel av arbetstagarna, visar en forskningsstudie.

Hos majoriteten av dem som pensioneras ligger alkoholbruket dock hela tiden under nivån för riskkonsumtion.

Av dem som går i pension ökar 12 procent sitt alkoholbruk till risknivåer efter pensioneringen, sägs det i rapporten.

Det handlar om personer i riskzonen

Hos många arbetstagare ser man ingen förändring i alkoholkonsumtionen efter pensioneringen. Enligt studien låg alkoholkonsumtionen hos 81 procent av deltagarna under risknivån, medan 7 procent var riskbrukare hela tiden.

Ökningen av riskbruket är vanligare bland rökare och män och bland personer som uppger att de lider av depression. Det här är allmänt kända riskfaktorer för omfattande alkoholkonsumtion.

Riskbruk av alkohol definieras som en veckokonsumtion på mer än 24 standardglas alkohol för män och mer än 16 standardglas för kvinnor.

Att gå i pension är en stor livsförändring

Att gå i pension innebär en stor livsförändring med ökad fritid och ändrade sociala nätverk. Enligt forskningsrapporten finns det då också en risk för försämrade levnadsvanor.

I rapporten föreslås det att företagshälsovården och arbetsgivarna skulle kunna hjälpa med att förbereda arbetstagarna på de förändringar som pensioneringen medför. Därmed kunde kanske en del skadliga förändringar i livsstilen förebyggas.

De stora åldersklasserna i Finland blir allt äldre. Varje år går cirka 70 000 finländare i pension.

Undersökningen genomfördes av forskare vid Arbetshälsoinstitutet, Åbo universitet, Helsingfors universitet, University College London och Harvard University. Resultaten har också publicerats i vetenskapsjournalen Addiction.

Hovrätten har skärpt domen mot bluffläkaren Esa Laiho. Han dömdes nu till fem års ovillkorligt fängelse, och ska omedelbart fängslas.

Hovrätten skärpte tingsrättens dom med ett halvt år.

Hovrätten ansåg i likhet med tingsrätten att Laihos ageranden inte hade lett till död, allvarlig sjukdom eller livsfarligt tillstånd.

Tingsrätten dömde i juni 2016 Laiho för två fall av misshandel. Hovrätten förkastade nu det ena av de två åtalen om misshandel men dömde Laiho för ett misshandelsfall.

Hovrätten ansåg i likhet med tingsrätten att Laiho åsamkat målsägarna ekonomisk skada för över en miljon euro.

Laiho hann arbeta som läkare under åren 2001-2011 på olika sjukhus och vårdinrättningar. Nu dömdes han till att betala tillbaka löneinkomster han fått under ifrågavarande period.

Åklagaren hade krävt en betydligt längre fängelsedom, bland annat för två dråp och två fall av grov misshandel.

Esa Laihos rättsbiträde: Laiho överklagar domen

Esa Laihos rättsbiträde Kari Uoti säger att Laiho kommer att anmäla sig hos polisen i dag.

Kari Uoti, rättsbiträde för bluffläkaren Esa Laiho. Kari Uoti, rättsbiträde för bluffläkaren Esa Laiho. Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press brott (juridik),hovrätter,jurist,kari uoti

- Domen är ganska tudelad. Åtalen för allvarlig misshandel förkastades med undantag för ett. Å andra sidan ändrades ingenting i bedrägeriåtalen, men domen skärptes, säger Uoti.

Enligt Uoti är Laiho upprörd över hovrättens dom - framför allt vad gäller storleken på skadeståndet.

- Det förekom inga klagomål under de tio år Laiho arbetade som läkare. Rent sakligt kan man ju konstatera att Laiho har arbetat gratis i tio år - vilket enligt mig är helt absurt.

Åtal för dråp, grov misshandel och grovt bedrägeri

I tingsrätten åtalades Laiho på 22 punkter och åklagaren yrkade på hela 15 års fängelse. i juni 2016 dömde tingsrätten Laiho till fängelse i fyra år sex månader. Rätten förkastade åtalen för dråp.

Laiho åtalades bland annat för två dråp, fyra fall av grov misshandel och grovt bedrägeri.

Laiho förnekade åtalen men medgav att han hade skaffat sig ett förfalskat examensintyg från Ryssland för att kunna arbeta som läkare i Finland.

Laiho jobbade som läkare i nio år

Laiho arbetade som läkare i Helsingfors, Karis, Lahtis, Vichtis och Kouvola i sammanlagt drygt nio år innan han avslöjades.

Bedrägerihärvan började rullas upp för fyra år sedan av tidningen Ilta-Sanomat.

Tidningen skrev att man kan köpa förfalskade examensintyg i S:t Petersburg och att det finns av dem också i Finland. Redan följande dag grep polisen Laiho för förhör.

Artikeln uppdaterade kl. 11.30 med uppgifter om reaktioner på domen.

Vasa stads hälsovårdsservice försöker under våren förbättra sina service, genom att ta i bruk en ny telefontjänst.

Tjänsten gör det möjligt att välja mellan att vänta på svar och att lämna av ringbud.

- Vi önskar att man i akuta ärenden väntar i kö och i icke-brådskande ärenden väljer ringbud, eller "Ring tillbaka” tjänsten. Med hjälp av det nya telefonsystemet når kommuninvånarna oss bättre, säger Camilla Mäkinen som är utvecklingsplanerare för hälsovårdsservicen.

Brådskande är de ärenden som på grund av symptomens eller sjukdomens karaktär bör skötas under samma dag. Icke-brådskande ärenden är exempelvis receptförnyande, förfrågningar om laboratorie- och undersökningssvar samt tidsbokningar för kontrollbesök för personer med långtidssjukdomar.

Den som ringer upp väljer först finska eller svenska som språk. Den som ringer i ett brådskande ärende får sedan vänta tills skötaren svarar. Systemet meddelar den som ringer upp hur lång kötiden beräknas vara.

Vid icke-brådskande ärenden väljer man ”Ring tillbaka” tjänsten och systemet identifierar numret därifrån man ringer och meddelar att ringbudet har lagrats. Skötaren ringer tillbaka i god tid före hälsostationen stänger. Därför är tjänsten öppen måndag till torsdag mellan klockan 8 och 14, samt fredagar mellan klockan 8 och 12.

Den nya telefontjänsten tas i bruk den 5 april i Dammbrunnens och Korsnästågets hälsostationer samt inom Vasa stads tandvård. Samma dag tar även Vasa Regionala Företagshälsovård i bruk en motsvarande telefontjänst. Kyrkoesplanadens, Gerby och Lillkyro hälsostationer tar i bruk den nya telefontjänsten den 3 maj.

Elektronisk tidsbokning för skolhälsovården

På kommande är också något som vasafamiljer enligt staden länge har önskat, nämligen att tidsbokningen för skolbarnens hälsogranskningar blir elektronisk.

Systemet pilottestas först vid Länsimetsän, Suvilahden, Isolahden och Vikinga skolor. Föräldrarna kan boka en tid elektroniskt till hälsogranskningen för elever i årskurs 5.

- I maj utvidgas den elektroniska tidsbokningen även till att omfatta hälsogranskningarna för eleverna på första och sjunde årskursen, säger avdelningsskötare Sirpa Manninen inom skolhälsovården.

Det finns vissa läkeväxter som är sådär alldeles extra användbara. Slåttergubbe är en av dem, en växt som borde finnas i alla husapotek.

Man brukar kalla slåttergubbe (Arnica montana) för ett slags naturligt liniment eftersom den är så bra till att behandla stukningar, vrickningar och muskelskador. Men slåttergubben kan mer än så. Den får bulor att gå ner snabbare och blåmärken att dra sig tillbaka. Den motverkar svullnader och hjälper bristningar i muskler och senor att läka. Många idrottare använder arnica för att behandla idrottsskador och medicinska fotvårdare rekommenderar arnicaolja mot åderbråck.

Arnica innehåller mycket flavonoider, ett ämne som stärker blodkärlen och gör dem mer elastiska. När man råkar ut för en smäll, en stukning eller en bristning bidrar flavonoiderna till att blödningen minimeras så att blåmärken och bulor inte blir så stora. Terpener, laktoner och eterisk olja verkar inflammationshämmande och ökar genomblödningen vilket också brukar leda till snabbare läkning.

Gör olja och tinktur av slåttergubbe

Det bästa är att göra en örtolja eller tinktur av slåttergubbe. Oljan är bra att använda på stora kroppsområden, som vrickningar, stukningar, åderbråck och skadade muskler. Tinkturen är mer koncentrerad och bra att stryka på små skador som blåmärken eller små områden som fingrar och tår. Vilken beredning man väljer är egentligen en smaksak. Personligen gillar jag oljan bäst, den är också en väldigt behaglig massageolja.

Arnicaolja

Plocka färska slåttergubbeblommor en torr och solig dag. Lägg dem i en ren glasburk och fyll på med raps- eller rypsolja så att blommorna är ordentligt täckta. Sätt på locket. Ställ burken i ett öster- eller västerfönster och låt blandningen dra i två veckor. Se till att inga blommor sticker upp ur oljan, för då kan de börja mögla. Sila bort blommorna och häll upp oljan i en mörk glasflaska. Den håller i ett år.

Arnicatinktur

Fyll en glasburk till hälften med torkade slåttergubbeblommor. Häll på okryddat brännvin eller vodka 35-40 % upp till kanten på burken. Ställ burken i ett öster- eller västerfönster och låt blandningen dra i fyra veckor. Sila bort blommorna och häll upp tinkturen på en mörk glasflaska. Den håller i 10-20 år.

Den vilda slåttergubben håller på att försvinna

Slåttergubbe är en ängsväxt som börjar vara ganska sällsynt nuförtiden. Den trivs i slåtterängar och på naturbeten, marker som inte är så vanliga längre. Arnica finns att köpa i hälsokostaffärer både som torkad ört, arnicaolja, arnicatinktur och i olika produkter. Men har man en trädgård eller en lämplig bit mark kan man gärna så lite slåttergubbar där för att hjälpa växten att sprida sig. Det man bör tänka på om man sår arnica i trädgården är att se till att jorden inte är för näringsrik. Ängsväxter gillar mager mark, så gödsla inte för mycket.

Telehuset, där delar av Borgå stads förvaltningspersonal arbetar, har problem med inomhusluften.

Anställda i huset lider av olika symptom som är relaterade till problemen.

- På eftermiddagen vill rösten fara och när jag ska prata i telefon börjar jag hosta. Symptomen försvinner när jag har varit fyra veckor på semester. Efter semestern går det bra att vara någon dag på jobb och sedan börjar det igen, säger Ann-Christin Lyhty, lönesekreterare vid Borgå stad.

Lyhty har haft symptom ungefär sedan 2013. Hennes avdelning började jobba i huset 2012. Hon hade inte haft symptom förrän hon började jobba i Telehusets första våning.

- De upptäckte vattenläckage från ett värmeelement, och här torkades lite. Men när limlukten försvann så kände man igen att här luktade mögel. Här luktar mögel när jag har haft dörren till mitt rum stängd en stund, säger hon.

Hur påverkar det här ditt mående och ditt arbete?

- Man blir hemskt trött av det här. Och så får jag ofta huvudvärk, på det viset påverkar det.

Stadens anställda jobbar i Telehuset. Ingång till Telehuset i Borgå. Bild: Yle/Katarina Lind borgå,telehuset

"Någon tidtabell har vi inte fått"

Hon har anmält skriftligt om sina symptom till arbetshälsovården, och meningen är att hon ska gå på kontroll. Lyhty har också hört om andra personer som lider av inneluften.

- Åtminstone på vår avdelning finns 2-3 personer som har symptom.

Då Yle Östnyland besöker en annan våning i huset berättar en anställd om att också hon har haft symptom. Inneluftsproblemet är bekant bland olika anställda i huset.

Har ni fått något svar av staden på vad man tänker göra åt problemet?

- För flera månader sedan fick vi se planer för åtgärder som ska göras, men någon tidtabell har vi ännu inte fått, säger Lyhty.

Hur känns det att allt är så öppet?

- Inte känns det ju bra inte.

Telehuset i Borgå. Telehuset i Borgå. Bild: Yle/Katarina Lind borgå,telehuset

Problem med fasadkonstruktionen

Lyhtys förman tycker inte om att Lyhty jobbar kvar i sitt rum och har föreslagit att hon flyttar till ett annat rum. Det skulle ändå kräva att flera personer sitter i samma rum.

- Jag jobbar hellre så att jag har dörren öppen och försöker få luften att cirkulera. Det är ganska störande i det här jobbet att sitta två personer i samma rum, eftersom vi har samtal och kunder. Jag har väntat på att här ska vidtas åtgärder i huset.

Från Borgå stads sida konstaterar projektchef Tony Lökfors att det stämmer att byggnaden har problem med inneluften. Han tror att den senaste inneluftsanmälan om Telehuset har gjorts under fjolåret.

Närmare uppgifter om antalet anmälningar har projektchef Pekka Koskimies, säger Lökfors.

- I fjol somras har det gjorts en större undersökning och på basis av den har det fattats beslut om åtgärder. Det är problem med fasadkonstruktionen, men tidtabellen för åtgärderna känner lokalitetsdirektören bättre till, säger Lökfors.

Ventilationskanalerna ska putsas i år

Ventilationskanalerna i huset ska putsas under det här året. Där jobbar för tillfället stadens tjänstemän, till exempel löneräknare, ADB-anställda, personal från centralen för förvaltningstjänster och tjänstemän från social- och hälsovårdssektorn.

Yle Östnyland har inte lyckats få tag på varken projektchef Pekka Koskimies, som är den person som tar emot anmälningar om inneluften, eller lokalitetsdirektör Börje Boström för en kommentar om tidtabellen för arbetena och omfattningen av problemet.

Huset finns på Stadshusgatan 5 i Borgå. Telehuset i Borgå. Bild: Yle/Katarina Lind borgå,telehuset

Över 500 fall av mässling upptäcktes i Europa i januari i år och det tros finnas minst lika många insjuknade i februari, men de exakta uppgifterna är inte klarställda. Immuniteten mot mässling i Europa har minskat och det kan även finnas risk för en mässlingsepidemi i Finland.

I Finland är MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund en rekommendation för alla och målet är att 95 procent av befolkningen skulle vara vaccinerade mot mässling. Med ett sådant skydd skulle riskerna för en mässlingsepidemi vara små.

Men om många av de fem procent som saknar immunitet mot mässling bor på samma ställe finns det risk för en epidemi på det området.

Det räcker att någon som har mässling stiger på en buss för att de som inte är vaccinerade på bussen ska bli smittade― Jukka Vakkila

Sjukdomen är väldigt smittosam och blir en person sjuk i mässling smittas snabbt alla andra utan immunitet i området, enligt barnläkaren Jukka Vakkila.

Mer än lite prickar i ansiktet

Mässling är en virussjukdom som sprids via luften, genom andning. Symptomen skiljer sig inte mycket från andra virussjukdomar och kan till en början verka som en vanlig förkylning med hög feber. Efter några dagar får man utslag på huden och i munnen. Ibland kan man även drabbas av andningsproblem.

Det som gör mässlingen till en allvarlig sjukdom är att den oftast är långvarig och kan ha farliga följdsjukdomar som till och med kan leda till död. Följdsjukdomarna kan vara lunginflammation och till och med hjärnhinneinflammation. I riktigt allvarliga fall kan viruset gå på inre organ i kroppen.

"Farligt att vägra vaccin"

Tidigare var mässlingen en vanlig sjukdom i Finland. Efter att vaccineringen år 1975 mot sjukdomen började är den inte alls vanlig och i Finland insjuknar endast tio per år i mässling. MPR-vaccinet ska fås då man är 12 månader och sex år.

– Att i princip alla för 50-60 år sedan hade haft mässling visar ganska tydligt på hur lätt och snabbt viruset sprids, säger Vakkila.

Trots att sjukdomen inte är så vanlig i Finland i dag finns det en risk med att flera har slutat vaccinera sina barn. Det har blivit en trend att låta bli att vaccinera sig och sina barn, på grund av olika syner på livet eller att man är rädd för biverkningarna.

– Det är lätt att tänka att man klarar sig utan vaccin mot mässling då 95 procent i Finland är vaccinerade, men om man reser utomlands brukar föräldrarna tänka om, säger Hanna Nohynek på Institutet för hälsa och välfärd THL.

Mässling är en smittosam sjukdom som ger utslag och hög feber. Amerikansk affisch varnar för användning av antibiotika mot virus. Bild: United States Centers for Desease Control and Prevention antibiotika,influensa,virus

Utomlands är det inte säkert att alla är lika skyddade som vi är i Finland och då kan man lätt bli smittad utan vaccin.

Både Vakkila och Nohynek anser att det är oansvarigt att inte vaccinera sina barn och att riskerna som följer om man drabbas av en sjukdom är betydligt större än om man tar vaccinet.

– Det är konstigt att så många är mot vaccin, då det speciellt för MPR-vaccinet finns så mycket forskning på att vaccinet är tryggt. Och just det vaccinet har ju använts och utvecklats länge, säger Vakkila.

"Medicinering är alltid en risk"

Att vaccinering skulle vara halt riskfritt kan man ändå inte säga.

– Med all sorts medicinering finns alltid en risk, men i detta fall går den inte att jämföra med riskerna som sjukdomen innebär, säger Vakkila.

Enligt honom går riskerna inte riktigt att jämföra och tala om i samma mening, då det är så stora skillnader i riskerna. Av mässling kan man i värsta fall dö och enligt Vakkila finns det inga biverkningar med MPR-vaccinet som man behöver vara rädd för.

Vaccinet fungerar genom att man sprutar in en liten del levande, men försvagat virus, som sedan förökar sig i kroppen och skapar en immunitet mot viruset.

– Eftersom det är ett litet virus man får via vaccinet kan man drabbas av feber i någon dag, och i enstaka fall kramper i musklerna. Men biverkningarna av vaccinet är betydligt ovanligare än symptomen vid mässling, säger Nohynek.

Vaccinet ger inte en hundraprocentig immunitet mot mässling, så som det ger immunitet att en gång ha insjuknat i mässling. Men den mässlingen man kan få trots vaccin är väldigt mild och man kommer inte att drabbas av följdsjukdomar.

Vi kommer inte att kunna undvika epidemier i Finland

– Det kommer att spridas mässlingsepidemier i Finland i framtiden, säger Nohynek.

Det går inte att räkna med att få en hundraprocentig täckning av mässlingsvaccin i Finland, och eftersom de som är helt utan vaccin för tillfället ökat finns det större smittorisk. Nohynek tror att det kommer att bryta ut en mässlingsepidemi i framtiden men hon hoppas ändå att så många som möjligt skulle få vaccin för att minska risken.

I Finland kan ingen tvingas ta ett vaccin men Nohynek ser det som barns rättighet att få det här skyddet. De vacciner som rekommenderas i Finland har regeringen tillsammans med sakkunniga kommit fram till att är tillräckligt säkra och effektiva.

– De föräldrar som väljer att inte vaccinera skulle jag vilja fråga om verkligen är säkra på sitt val, och om de är säkra på att de vill lämna barnet utan det här skyddet, säger Nohynek.

Drastiska åtgärder i Danmark

I Danmark finns samma problem med att folk slutar vaccinera sina barn mot mässling. Nu föreslår Laura Lindahl, ansvarig för barnfrågor i partiet Liberal Alliances i Danmark, att förbjuda barn som inte är vaccinerade mot mässling att gå i dagis.

Venstres hälsoansvariga Anni Mathiesen anser att det här är en för drastisk åtgärd och att man i stället borde satsa på mera information. Och genom att få människor att förstå de allvarliga riskerna med att insjukna i mässling vaccinera sina barn, skriver Danmarks radio.

Läs mera:

Forskare: Varför väljer familjer bort vaccin?

Nu startar THL, Institutet för hälsa och välfärd, en utredning om vad det är som gör att föräldrar väljer att låta bli att vaccinera sina barn. En av svackorna i vaccinationsgraden finns i Jakobstadsområdet.

Hundratals generiska läkemedel måste försättas i försäljningsförbud i EU, det kräver den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Orsaken är att två indiska läkemedelsforskningsenheter som hör till bolaget Micro Therapeutic Research Labs har förfalskat testresultat och behandlat forskningsresultat vårdslöst, skriver Talouselämä.

Enligt läkemedelsexperter är fallet allvarligt, även om EMA inte misstänker att läkemedlen ifråga äventyrar patientsäkerheten.

Finland nämns åtta gånger

På EMA:s lista över läkemedel som borde försättas i försäljningsförbud nämns Finland åtta gånger.

Enligt den finska läkemedelsmyndigheten Fimea säljs bara två av de åtta nämnda läkemedlen i Finland. De är allergimediciner, och utgör ingen fara för patientsäkerheten, säger Fimea till Talouselämä.

De andra medicinerna som nämns har inte ännu nått apoteken.

Orion med på listan

Läkemedelsföretaget Orion nämns tiotals gånger på EMA:s lista. Företaget kan ändå inte berätta på vilket sätt deras uppgifter har förfalskats av det indiska företaget.

Inga av Orions läkemedel som nämns finns ännu på marknaden, och företaget har startat nya utredningar efter att de fått nys om saken från EMA. Läkemedlen var tänkta till den finska, norska, danska och svenska marknaden.

År 2015 uppdagades en liknande skandal. Då hade ett annat indiskt företag sysslat med liknande förfalskning. Det ledde till att 700 läkemedel drogs från den europeiska marknaden.